Ateljé är ett rum där skapande verksamhet sker. Matematik är en konst och ett hantverk.

Barn och ungdomar har rätt att uppleva matematik som ett skapande ämne med helhetstänkande som utgångspunkt. Matematik uppfattas idag av många som ett räknande av förutbestämda exempel med facit som ofta går att slå upp i skolböckerna. Ämnet har blivit allt för abstrakt.

Det finns många försök att göra matematikundervisningen rolig eller med praktisk anknytning. Men flertalet av skolelever hamnar i praktiken utanför sin klassnivå och måste särbehandlas eller hoppar helt enkelt av. Matematikkunskaperna hos elever i hela landet har sjunkit drastiskt under de senaste åren.

Att skapa matematikateljéer ute i skolorna är en markering av att skolan och samhället vill mer än att barn och ungdomar skall kunna tillämpa abstrakta regler och lösa räkneproblem.

Författaren av denna text har mångårig erfarenhet av undervisning av barn, ungdomar och vuxna i olika länder. Det finns, enligt honom, all anledning att gestalta framtidens matematikundervisning utifrån elevers varierande förmågor där intuition och konstnärlig begåvning i lika hög grad tas tillvara som dagens intellektuella och analytiska inriktning.

Gestaltning av ateljén

Att komma in i matematikateljén skall förmedla en känsla av lust, nyfikenhet och viljan att experimentera. Form, färg och varma material som t.ex. trägolv är att föredra.

I ateljén finns alltid tillfälliga utställningar av elevarbeten och projekt. Ett exempel kan vara jämförelsen mellan analytisk och syntetisk geometri i form av bildmässiga framställningar.

Ateljén har laborativa inredningar. Praktiska volymberäkningar, byggandet av geometriska kroppar eller sannolikhetsundersökningar i form av att tärnings-, kort- eller dataspel kombineras med teorier.

Genom projekt i fältmätning i klass 10 lär sig elever trigonometri och rita skalenliga kartor med höjdlinjer. Att se och konstruera projektioner är lika viktigt som att tillämpa formler. Bildmatematik är ett begrepp som har framtid. Elever vill också utveckla sin högra hjärnhalva.                                                                                                                                                          Varje elev skall ha tillgång till en plats i ateljén där egna undersökningar över längre tid kan göras med tillgång till enkla redskap, mätinstrument och dator.

Flera små och större tavlor skall vara tillgängliga för uträkningar och geometriska tavelkonstruktioner.

En del av väggen skall ge möjlighet att åskådliggöra strukturer med hjälp av olika redskap (spik, tråd, relief mm).

Alla elever kan få den undervisningen och det upplägg som leder till utveckling och ett bra betyg. Begreppet dyskalkyli kanske får omprövas i framtiden, när matematiken blir mera skapande.

Ett bibliotek med läshörna ska finnas med bl.a. matematikers biografier, räknekonstens kulturhistoria, uppfinningarnas historia samt inspirerande tidskrifter.

I ateljén ska lekar och spel från olika kulturer finnas som stimulerar koncentration och fantasi.                                                                                                                                                              Ateljén skapar förbindelser över ämnesgränserna. Geografi, astronomi, mineralogi, historia och botanik samverkar med matematiken. Kartprojektionernas historik fram till GPS, sfärisk geometri, kristallografi, Gyllene snittet samt Fibonacci’s talföljd inom konsten och växtriket är några exempel.

Ateljén är i första hand tillgänglig för högstadie- och gymnasieklasser men även för lägre klasser om det känns meningsfullt. Öppna dagar för allmänheten skall på sikt förändra uppfattningen av ämnet som ett skapande ämne som ger allsidiga möjligheter att utvecklas.

Ateljéns storlek kan variera. Av en rolig tillfällighet har Josefinaskolans Matteateljé gyllene snittets proportioner.

Franz Peter Waritsch, mattelärare och skapare av ateljén